Jag hör bara kossor...

...och har skapat ett stort intresse för bläckfiskar. I starkt behov av sömn, vilket kontras jävligt illa med ett sug av öl. Ölen kommer ske, somna gör jag när jag har tid.
Johanna

introduktion av trondheimsveien - familjens senaste tillskott

kortfakta.
Namn: Jakob Daniel Erlandsson
Ålder: 21 år ( snart 22, måste tilläggas)
Kön: okänt
Intressen: Vin och mat
Levnadstandard: Obefintlig
Klädstil: Retro hippe
Kommentar av redan boende i residens:
Linn: Skön snubbe med en känsla för humor och talangfull i onödig trivia.
Johanna: Fin fisk som kan laga mat till oss när vi vill, sen har han en mac också. alltid ett plus i kanten.
Sara: Jakob är en nyfunnen vän som har en väldigt fin och fyllig stjärt, ménage á trois är att förvänta sig, jag, jakob och valfri.
Det var allt för idag, nu skall vi till ikea och köpa en svensson säng till allas våran egen svensson.
/ Linn

I can tell that we are going to be friends

LK skriver, men LK får inte ut någonting av det egentligen. LK är förvirrad, LK behöver en kram. en kärlekskram utan dess like. LK är krank. men det är okej. LK har JK. JK har LK. Allt är bra.
/ Linn

partyhatten på

bra humör, bra känsla, öl och framförallt; Jag är ledig en lördag, och absolut ingenting ska stoppa mig från att ha en fri dag imorgon. ha det gøy

/ Linn

grönsaker har också känslor

Bitterhet
itterhet
tterhet
terhet
erhet
rhet
het
et
t
Är
r
Dagens
agens
gens
ens
ns
s
Faktum
aktum
ktum
tum
um
m
hihi
ihi
hi
i
sen ett annat faktum är att jag spyr på konsumtionsbredrägeriet som sker just i denna stund. Fast så kan det ju vara så att jag är bitter för att inte ha någon att konsumera till. tål att tänkas på.
Sen är det näst största faktumet för dagen at tja.. jag är en grönsak.
ha det gött
/linn

twinkeling with diamonds

idag har jag försökt springa ikapp mig själv (ni vet när man springer och springer och springer iväg från sig själv i sina tankar?) & tagit tag i mina hälsenor, nypt  hårt och försökt vakna upp ur min trans jag befunnit mig i under flera dagar nu. jag kisar. veta att man lever i en värld som är oändlig, vill jag se. det eviga surret om bubblan, blir allmänt fundersam över vad det är för bubbla man lever i. allas egna bubbla. man ska bestämma själv. Tror att våra symbios vi lever här i vår bubbla är gjord av plast. för som tidigare nämt så är vi plastsjälar, och vad passar då inte bättre med en plastbubbla? Rätt svår att ta sig förbi, men det går. Bara man vill (och är skön) så kanske man får. Kundvagnen fylls med minnen värda en plats. Summan av kardemumman är att det står still. andnöd. Konditionen räcker inte till för att jag ska hinna ifatt. inte ännu.

CocoRosie - Smokey Taboo
/ linn

like I said you would

Någonting alla människor behöver någon gång är att vara ensam, fun fact, I know! men så känner jag idag. att jag bara behöver vara lite ensam. men bara lite. en timme eller två skulle räcka, så man kan tänka och reflektera och komma fram till sig själv, på egen hand utan influenser från andra håll. hade
/linn

jag hatar människor

i största allmänhet och i ett stort omfång av vänskap. 4 timmar senare är man där igen. spelar fan ingen roll.

/ linn

mänskan är äcklig

Jag tror inte att man kan vara för lycklig men om man nu skulle tro att man är det så kommer den här känslan att känna sig menlös, bara för att man kände sig aningens lite för lycklig en stund att komma över en som ett svart stort moln och hålla i sig, på tok för länge om än så bara en dag. En människa som känner olycka är en människa som kommer vara så hela livet, oavsett. Kanske är det ett släktdrag? eller bara det att man hade oturen att ha olyckan nypandes i hälarna emellanåt. OM man nu måste vara positiv så vet jag att alla dessa förbannade jävla känslor kommer gå över imorgon, eller kanske redan om tio minuter, vilket är mest troligt, så mitt moment of feel-sorry-for-your-self är härmed över. Imorgon är en ny dag utan bekymmer. ohayo! / Linn

ursäkta röran, vi bygger om

Arg, besviken... att känna någon form av hopplöshet, för vad som än sägs och görs så blir det aldrig någon skillnad. Har jag blivit min mamma? Ska det verkligen behöva kännas så, och svaret hade väl kunnat vara nej om jag nu inte kände mig så inblandad eller helt enkelt inte brydde mig ett skit, men nu är det ju mig vi pratar om här. Och ingen jävel kan jag prata med det om heller.. min mamma? Först ringa och säga att jag förstår hur det är att vara som hon, och sen fråga "hur slutar man bli som dig?" nej tack.
Jag är arg, och jag kan inte överse det för JAG VILL HA EN JÄVLA DISKUSSION, JAG BEHÖÖÖÖÖVER DISKUSSION. En normal diskussion vänner emellan. Jag är ingen jävla morsa. PUNKT

i'm depressed.. Thinking about growing my dreads back...

Eftersom vi har så många nya läsare (Välkomna) tänkte jag informera er om att johanna och jag är periodare. inte så att vi dricker mycket alkohol som en periodare, men i livet. Så som japan-period, inrednings-period, qba-period, serie-period, tända ljus-period, läs-period m.m.  vi har många perioder i allting, ja kort och gott; Vi lever för att perioda. Jag gillare. Ännu en kul faktagrej om JK's och mitt fartfyllda, spännande & fantastiska liv. Nu skall det pumperas muskler och brännas kolhydrater.
förövrigt en rolig sak; Johanna & Linn är skäligen misstänkta för att ladda ned Japansk-manga-porr på Saras dator, frågan är vem av oss?
tjarå
/Linny

the boy with the arab strap

jag är hemma från jobbet nu, Stängde, fort som blixten, lyssnande på Alicias favorit dunkadunka låt och jag skäms för att säga det men jag diggade det lite, även om min starka hat-fasad över låtar som barbara streisand och oh baby baby är stenhårt uppbyggd. Vi pratar om framtiden, nya jobb. Det är dags att gå vidare, även om man kanske inte vill för att där vi är nu finns det stabilitet ändå så finns det en liten del som klämmer. Jag är uppe i varv nu. Taggad till tusen så drömmer jag om framtiden, jag vet inte alls vad som kommer hända. har ju i och för sig lite att se fram emot nu så som miike snow, the wombats, sommaren, matildas besök & roadtrip. människorna man har runt omkring sig gör en väl. bara närvaron är kritiskt behövligt. Den där kläm-delen är bara en del av vad varje människa har i sig, så jag ska inte göra mig till martyr. ät mycket mat - Linn

kvinnan i mitt liv! hon gör det eländiga lite eländigare det fina lite finare det vackra lite vackrare och det roliga lite roligare. fattaruuu?

Linn & Johannas underliga värld. Del 1

Linn & Johannas underliga värld. Del 1
Jag och Linn Kristell sitter på en thairestaurang en helt vanlig måndag. Solen lyser, vi båda är ledgia och allt är bara tipptopp. Vi får våran mat och märker att båda är toppade med någon slags krydda.
"Jag känner igen den här kryddan, men jag gillar den inte" säger Linn.
"Jag känner också igen den" säger jag.
Det går ett tag och Linn börjar bli rysligt irriterad eftersom hon inte kommer på vad kryddan heter. Plötsligt;
"Åh, jag har det ju på tungan" klagar Linn, så lipar hon.
Och jo, mycket riktigt så har hon en bit av kryddan på tungan. Linn garvar hänslynslöst åt sig själv. Jag fortsätter att stirra ut genom fönstret...
Linn & Johannas underliga värld. Del 1
Jag och Linn Kristell sitter på en thairestaurang en helt vanlig måndag. Solen lyser, vi båda är ledgia och allt är bara tipptopp. Vi får våran mat och märker att båda är toppade med någon slags krydda.
"Jag känner igen den här kryddan, men jag gillar den inte" säger Linn.
"Jag känner också igen den" säger jag.
Det går ett tag och Linn börjar bli rysligt irriterad eftersom hon inte kommer på vad kryddan heter. Plötsligt;
"Åh, jag har det ju på tungan" klagar Linn, så lipar hon.
Och jo, mycket riktigt så har hon en bit av kryddan på tungan. Linn garvar hänslynslöst åt sig själv. Jag fortsätter att stirra ut genom fönstret...

perfect day

Jag har haft en förfärligt underbar dag idag. Efter att i söndags (som förövrigt också var en förfärligt underbar dag) insett att jag är ledig på måndag(idag) TILLSAMMANS med Johanna så skuttade jag lite av lycka i vårat vardagsrum. Morgonen började i all lättsamhet med JK och Sara som hade städmani, kul att vakna upp och börja städa det första man gör. ICKET. (lite bitterhet måste finns med, annars kan det lika gärna vara någon annan som skriver) hursomhaver så tog jag mig i kragen och fick iallafall lite gjort. Sedan vandrade vi på lykka och mådde allmänt bra av det förfärligt underbara vädret och sällskapet. Tog en thai på thaien, en kaffe på parktheatret och en te på tealounge. Mycket snack och bra stämning mellan mig och fru. Källström. Kärleksfullt på vänskapsmått. Sedan har vi befunnit oss i vårat nystädade vardagsrum och målat och krånglat med internet och druckit lite mer te och fått lite sällskap av grannar + Alicia.
Ja förfärligt skön och bra dag.
/LINN

weak

ska skriva ett inlägg om känslor nu. mest för att jag vill få ur mig känslor som egentligen inte kan beskrivas med ord, iallafall inte rättvist. känslor för mig är ett fenomen som jag egentligen inte har någonting emot, men ibland så önskar jag att man inte kände, att man bara var helt neutral över saker som stör ens vardag. Bäst skulle det vara med en av och på knapp så man bara kunde kategorisera det man känner och slå av när man helst vill det, för vissa saker gör ont. Och vissa saker gör en lycklig, det är svårt att hitta en balans mellan de två, mellantingen där bör ju egentligen inte finnas. Väldigt motsägelsefullt det jag skriver, men den som förstår förstår, och jag menar bara att mellantingen är dåligt, att känna för mycket är uppenbarligen dåligt. OCH att vara lycklig är svårt. En dag i mitt liv ska jag känna balansen, jag vet att det inte är nu. men en dag...
Tro inte att jag är deprimerad, becasue I ain't men här kommer en låttext av asaf avidan & the mojos. som förövrigt förgyller min vardag nu med underbarhet.
Maybe you are - Asaf Avidan & The Mojos
She peeled his skin away, so every day he'd cry
And in those tears he'd lie to find some peace
She broke from all his words, but she was made of mercury,
She'd come together later piece by piece
And it became a game they played, under the blankets
In the bed, pretending she was small and he was big
She became so small, he could lift her, body and heart and all.
He held her up naked, she was just his fig.
She said "how do you know? Maybe you are"

/ Linn

l-l-l-l-l-l-ite f-e-e-e-e-e-e-e-l, ja

Eftersom vi har haft ett blogg.uppehåll den senaste tiden så tänkte jag informera er om att ikväll vankas det karatefylla, hångel och möjligtvis ett ligg. Eller så kör vi på den gamla hederliga stilen och köper chirre och dirre och kollar på miyazaki tills vi somnar. Båda alternativen är ju lockande faktiskt, men vi ska nog bryta trenden. ett annat roligt faktum är att hur det än blir så har vi ju alltid varandra, i vått och torrt.
Det som fattas är bara den där närheten man får lite abstinens över from time to time. Perioden är nu.
/ linn

a ghost before the wall

tillfreds med livet kan man ju lungt säga
/linn

ingen sa att det var lätt, det är så synd

Seriöst så tror jag att jag kanske är lite för inrutad i mitt fylle-tänk. MEN jag kan bortförklara mina fylle-dumheter med att det inte var jag som gjorde det. Det var ju faktiskt mitt alter-ego. En vän ska bestämma mitt namn till mig snart, DÅ kian jag skylla bort mig på riktigt. Jag lever i en bubbla och allt ska vara på ett visst sätt, alla är svin. Därmed är jag ett tillbaka. Därmed inrutad. Punkt

/ Linn K på tå

pomperipossor


Kul fakta om oss (inom elakhet);
Vi är elaka. Johanna är elak för det mesta, Linn blir elak på fyllan då och då.

/ Johanna


En falsk, men ändå lycklig stund i mitt liv.

En hopplöst molning dag. klockan är sex och ivrigt är jag påväg ner till sopprummet för att slänga soppor (röka). Det är mörkt, inte bara på grund av molnen, för solen jobbar bara från nio till fyra under denna delen av året. När jag i min ensamhet har slängt sopporna och länge funderat på att sno de tre pallararna med gammal choklad som Ica har lämnat utanför sopprummet tänder jag tillslut en cigg. Jag går en bit bort och känner, trots det skitväder som drabbat oss, att det faktiskt är varmt ute. Våren är påväg. I samma stund så får jag plötsligt för mig att jag känner en doft, en doft av vår. En doft av mark, något smutsig, men ändå mark. När jag står där i all min påhittade lycka förstår jag ju då att det är skitlukten jag känner från sopprummet.

Man ska vara glad för det lilla.

/ Johanna

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0